Fick tipset av en mycket god vän och behövde därför inte chansa. Som jag tidigare skrivit har jag och herr King en något komplicerad relation. Tydligen har han i Kupolen skrivit en bok som är avsedd för mig och inte det där obegripliga, läskiga och äckliga som jag inte klarar av.
En hinna eller Kupol lägger sig över Chester´s Mill, en liten stad i USA, och ingen kan vare sig ta sig ut eller in. Redan vidriga människor blir ännu hemskare och diktaturen är snart ett faktum. Det blir en kamp mellan några få goda och en massa av elaka och korkade människor.
Till min förvåning rivstartar boken med en gång. Jag trodde att King skulle behöva en liten transportsträcka eftersom boken ändå är nästan 1200 sidor. Men inte. Kupolen lägger sig över Chester´s Mill och en rad olyckor inträffar innan befolkningen förstår vad det är som har hänt.
Borgmästaren, en elak jäkel ser möjligheten att ta till vara på situationen och sakta men säkert blir staden osäkrare för de som inte går i hans koppel.
Jag gillar boken och den blir aldrig tråkig. King kan inte låta bli att gotta sig i vissa äckligheter men utöver det är det himla intressant hur människorna i staden påverkas. Fiktion men ändå inte. Är det något vi har lärt oss så är det att vi människor i extrema situationer kan bete oss på ett väldigt märkligt sätt. Gruppsykologi har det redogjorts för tidigare i bland annat Flugornas herre och visserligen påminner Under kupolen om den men ändå inte. Miljön är annorlunda och även tiden men människorna och deras handlingar påminner givetvis.
Vad är det som gör att vi reagerar så annorlunda i olika situationer? Jag är övertygad om att alla som läser en sådan här bok blir engagerad och ser sig själv i handlingen som någon av de goda. Men historien visar tydligt att det inte är så. Det finns hur många exempel på det som helst bakåt i tiden. Vi människor klarar helt enkelt inte av att bete oss som vi borde när krisen knackar på dörren.
Är det den berömda egoismen? Dumheten? Girigheten?
Och framförallt! Vad är det som gör att vissa klarar av det?
Boken igenom är jag väldigt intresserad av hur King har tänkt att knyta ihop säcken. Framförallt hur han har tänkt att förklara uppkomsten av den så kallade kupolen och hur ska det sluta? Hans förklaring och lösning känns inte helt klockren. Tanken han har är inte helt överraskande men jag tycker inte att den håller fullt ut. Det känns som om jag hade accepterat det i ett annat sammanhang men i den här boken blir det nästan lite uddlöst. Jag har inget eget alternativ att komma med. Där sätter fantasin stopp. Och det kanske är precis det som gör mig lite besviken. Att slutklämmen är lite fantasilös.
I övrigt är boken mycket läsvärd eftersom den ger både underhållning och eftertanke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar