Träningssammanställning 2018

2018 kommer för alltid bli förknippat med Aktivitus trailrace 100 miles. Året då jag sprang och sprang. Jagade mil efter mil och hur jag fortsatte med det även efter loppet. Lusten att löpa som förstärktes av resan med Icebug till Norge, Sälen fjällmarathon och Icebug Xperience i Bohuslän. Hur jag halvvägs in på året insåg att jag, även genom att trappa ner löpningen ändå skulle komma upp i att löpa i snitt 1 mil om dagen under året.

2019 kommer jag medvetet att löpa mindre. Dels för att siktet är inställt på Kalmar Ironman i augusti men kanske framförallt för att jag tror att det är smart. Egentligen vill jag helst fortsätta att bara springa på men jag tror inte att jag är odödlig. Jag tror att det är vettigt att ta det lugnare. Vila löparkroppen.

2018 i kilometer

Cykling: 804,8
Löpning: 3898
Paddling: 42,1
Simning: 19,9
Längdskidåkning: 105,4
Rullskidåkning: 410,2

Totalt: 5280,4

2017 i kilometer

Cykling: 2739,7
Löpning: 3151,5
Paddling: 28
Simning: 11,3
Längdskidåkning: 266,7
Rullskidåkning: 223

Totalt: 6420,2


2016 i kilometer

Cykling: 2130,8
Löpning: 2943,9
Paddling: 114,2
Simning: 26,4
Längdskidåkning: 306,7
Rullskidåkning: 710,1

Totalt: 6232,1


2015 i kilometer

Cykling: 1882,8
Löpning: 2635,3
Paddling: 125,5
Simning: 19,9
Längdskidåkning: 14,4

Totalt: 4677,9


2014 i kilometer

Cykling: 1505,5
Löpning: 1500,6
Paddling: 69
Simning: 39,2

Totalt: 3113,7

Arbetstid - fritid - semester

Många yrken kräver att man gör ett aktivt val för att inte jobba. Det handlar inte om att stämpla in och ut på en stämpelklocka eftersom jobbet så gärna hänger med hem via papper, via nätet eller bara för att problem och grubbleri vägrar lämna huvudet.

Tydliga regelverk har alltid hjälpt mig att göra bra val och framförallt att hålla dessa val. 

Jag har en arbetstid med tillhörande uppgifter. Problemet är att det inte är självklart att dessa arbetsuppgifter alltid görs på jobbet. För att hantera det hjälper det att punkta upp vissa förhållningsregler. 

Här är några av mina:

- Jobbmejl kollas bara på jobbet och aldrig i slutet på dagen.

- Jobbtelefonen stannar på jobbet.

- Arbetsuppgifter som inte utförs på jobbet ska i möjligaste mån vara av den arten att de inte påverkar mig negativt i den mån att huvudet riskerar att spinna åt fel håll. Kort uttryckt - positivare/roligare arbetsuppgifter hemma.

- Vid hemmajobb ska jag i förväg ha bestämt hur lång tid som ska jobbas. Den tiden får inte överskridas.

- Prata jobb eller om jobbet är att jobba - ej tillåtet på min fritid/semester.

- Min ledighet och semester har jag förtjänat och den ska inte ägnas åt jobb.

- Övertid ska innebära lön. Jag jobbar inte extra gratis för att jag inte hinner under min arbetstid. Min insats måste få vara tillräckligt bra. Målet är inte att vara någon superlärare i några år för att krascha in i den berömda väggen. Genom att våga vara tillräckligt bra kommer jag vara bra nog för mina elever och kollegor och framförallt för mig själv vilket i grund och botten är viktigast. Vem drar fördel av att jag är sjukskriven?

Det handlar om att ha "rätt" grundinställning till sig själv och sitt yrke. Att vara trygg i att det jag gör är både bra och viktigt. Och är det inte det så är det inte jag som individ som ska betala för det. Jag arbetar utifrån de förutsättningar jag har och får. Om inte det räcker så är det något man måste ta med sin chef i andra hand och i första hand med sig själv.

Har jag rimliga ambitioner och mål? Är det där problemet ligger? Eller är kravbilden"uppifrån" orimlig?

Oavsett vad man kommer fram till så måste det egna välbefinnandet gå först. 

Rök av Dan Vyleta

Folk ryker. Det är ett tecken på synd. Ju mer rök du avger desto sämre människa är du. Men hur kommer det sig att vissa är bättre än andra?

Två internatpojkar märker att det är något som inte riktigt stämmer. Är det hela en konspiration? För vissa människor ryker trots allt inte. Är de helt enkelt godare eller beror det på något annat? Hur kommer det sig att dessa "goda" människor alltid är från samhällets toppskikt?

Den här boken fångade mig totalt. Vilken härlig handling. Så fantasieggande och mystisk. Jag får mängder med egna tankar och förklaringar. Berättelsen går vidare och jag som läsare får veta lite, lite till. Sådär lagom så att boken stimulerar min egna fantasi.

Hur mycket fantasybok är det? Är det eliten som kontrollerar röken? Är det ren och skär maktmissbruk för att kunna ha kvar klassamhället?

Det här är en väldigt fantasieggande och bra bok ända till slutet som tyvärr inte håller måttet enligt mig. Kanske för att mina egna förklaringsmodeller inte gick hand i hand med författarens. Vad vet jag?

Ändå en bok väl värd att läsa.

21 tankar om det 21:a århundradet av Yuval Noah Harari

Hur ser världen ut och varför? Hur kommer den att se ut? Vilka är våra största utmaningar och bekymmer?

Hararis bok är tveklöst oerhört tänkvärd. Det ställs många intressanta frågor i boken om vår samtid och diskussionerna som följer är väldigt intressanta. Vår tekniska utveckling har givetvis både fram- och baksidor. Vart kommer den att leda oss? Vilka jobb kommer att finnas i framtiden? Kommer det att finnas jobb? Vår ständiga nyfikenhet leder oss hela tiden "framåt" och utvecklingen blir närmast science fiction. Och det är kanske det som är så fascinerande och läskigt. Vi vet inte riktigt vart det här leder.

Reflektion och medvetenhet. Utvecklingen snurrar på så snabbt att dessa två egenskaper kanske kommer att bli de viktigaste av alla. För att må så bra som möjligt. För att inte sugas in av farten och sen aldrig ta sig ur. Att bli slav under utvecklingen utan att ens förstå det själv.

Det här är verkligen en bok att läsa. Både två och tre gånger till.