Alla tvättar händerna av Emma Frans

Egentligen fullständigt ologiskt att jag skulle läsa en bok om pandemiåret som gått med tanke på att jag länge i princip varit totalt ointresserad av vad som skrivits om Covid19 i nyheterna. Men efter att ha hört Emma Frans i en podd blev jag intresserad av att djupare få veta vad hon tänker och tycker. Lite roligt var det också att det tog ett tag innan jag begrep att hon är den där personen som ofta har små förklarande klipp på svtplay om allt mellan himmel och jord som har med vetenskap att göra. Hon är visst riktigt känd och stor på sociala medier också....

Boken är i dagboksform och både intressant och berikande på flera plan. Det blir en liten resumé av vad som hänt, vad Emma tycker och, vilket jag tyckte var extra intressant hur det det offentliga livet påverkar Emma både som privatperson och expert. Framförallt att få en inblick i hur hennes aktivitet på sociala medier påverkar henne.

För egen del har jag alltid haft svårt med vad jag tycker är överdriven rädsla och oro vilket vi verkligen har fått se en hel del av under året som varit. Jag blir faktiskt lite förvånad över att Emma Frans har en hel del av detta i sig och funderar både en och två gånger över hur skadad jag egentligen är i detta. Hur nonchalant är jag egentligen?

Min inställning vad gäller pandemin och risken för att bli smittad är och har hela tiden varit följande: Jag är mycket noga med min generella hälsa med mat, sömn och rörelse. Jag stressar sällan är lycklig och har i största allmänhet svårt för att oro mig. I min värld ger detta mig ett oerhört gott grundskydd förutom att följa rekommendationerna. Sen blir det som det blir. Jag har till exempel hela tiden förutsatt att jag kommer att bli smittad. Att springa runt och hoppas att jag inte kommer att bli blöt när det regnar är för mig både orimligt och obegripligt. Det blir som det blir och efter att jag blivit blöt torkar jag.

Boken är bra men inte färdig. Jag tycker att den kom för tidigt eftersom den tar slut före pandemin. Förmodligen läge för en uppföljare...

 

Bredd av David Epstein

Tiger Woods är urtypen för en specialist. Trimmad från barnsben till att bli golfare. Generalisten Roger Federer höll länge på med mängder av olika idrotter och fokuserade förhållandevis sent på just tennis. 

Dessa två idrottsliga superstjärnor är bara ett av alla exempel som den här boken belyser för att förklara vem som har bäst förutsättningar till framgång. Epstein går igenom ett flertal olika konstnärer, artister, forskare och företagare och slutsatsen är att det är generalisterna som har bäst förutsättningar.

Genom att vidga vyerna blir perspektiven och kunskaperna bredare och vidare vilket leder till en större kunskapsbank istället för ett tunnelseende. Denna rika blandning av erfarenheter menar Epstein är en säkrare väg till framgång än specialiseringen. 

Jag tycker att boken är bra med alla sina exempel även om en del av dem är bra mer intressanta än andra. Jag tror dessutom att boken inte hade förlorat på att kortas ner. Budskapet blir tydligt nog ändå. 

Givetvis lockar boken till många paralleller till livet. Både mitt egna och alla de omkring mig såsom mina barn, elever och fotbollsadepter. Jag har till exempel alltid hävdat att det är en vinst för mina fotbollsspelare att spela på olika positioner. Jag är övertygad om att de får en bättre förståelse och en bättre speluppfattning då. Samtidigt syns det tydligt på den hur den allmänna utomhusleken lyser med sin frånvaro när de har tydliga bekymmer med att träffa kompisens fot med ett inkast. Jag ser det om och om igen på mina elever också. Förr var man bra på bollsporter eftersom man lekte med boll i alla möjliga olika former om det var boll man tyckte om. Idag är det vanligare att en fotbollsspelare är direkt dålig på exempelvis basket eftersom bolleken är borta och den enda aktiviteten som utförs är den organiserade träningen. 

Bra bok men som inte måste läsas från pärm till pärm.

Möjligheter av Aron Andersson

Aron Andersson delar med sig av sitt liv, sina utmaningar och äventyr. Hur han i unga år fick cancer och hur han har levt och tänkt efter det både för att leva och för att klara av de äventyr och utmaningar han har utsatt sig för. Han sammanfattar sina tankar till framgång i sju steg:

1. Hitta det du älskar.

2. Sätt mål.

3. Sluta aldrig kämpa.

4. Bygg ditt team.

5. Glädjen finns i resan.

6. Du bestämmer vad som är möjligt för dig.

7. Ge vidare/tacksamhet. 

Jag tycker väldigt mycket om den här typen av böcker. Mycket visdom som motiverar mig och som jag hittar en hel del igenkänning i. De tips Aron ger är inga nyheter för mig men väldigt goda påminnelser och i och med att jag precis har genomfört ett eget äventyr kan jag ju faktiskt via mina egna erfarenheter bekräfta alla stegen han går igenom. Och det är både roligt och stimulerande. Det här är inte bara rimlig teori från någon annan, jag kan själv via mina erfarenheter relatera till det och nicka med. Jag läser mycket om kost och hälsa och jag praktiserar mycket. Jag provar och utvärderar och verklig kunskap är just när teori och praktik smälter samman och bildar en sanning. Fler borde prova!

Jägarinnan av Kate Quinn

Tre nazistjägare är en kvinnlig nazist på spåret. Jägarinnan är ökänd över sin kallblodighet men har efter krigsslutet lyckats smita undan rättvisa. 

Boston. Faderns nya kvinna verkar ha en och annan hemlighet och när Jordan dessutom upptäcker en medalj med hakkors drar hon öronen åt sig. Vem är den här kvinnan egentligen?

Boken följer tre olika karaktärer och dessutom under lite olika tidsperioder, direkt efter kriget och några år efteråt. Berättelsen snickras skickligt ihop och är hela tiden väldigt intressant och spännande. Dels genom att man får följa Jägarinnan från styvdotterns perspektiv, dels från nazistjägarnas håll men också fokuset på Nina, den ryska bombpiloten som under kriget lyckades undkomma Jägarinnan.

Kate Quinn är en ny bekantskap för mig och det känns givet att kolla upp fler av hennes böcker. Är ju svag för historiska romaner och den här var riktigt bra.