Hanifs familj ingår i den iranska motståndsrörelsen Folkets Mujahedin och han växer upp på militärbas i Irak. Hans far dödas och han blir som nioåring tillsamman med sin lillebror skickad till Sverige.
Boken handlar om hans oroliga resa och uppväxt genom livet och hur det var att komma till och växa upp i Sverige. Hur han hela tiden dras till Folkets Mujahedin och hur han i vuxen ålder är ytterst nära att ansluta sig helt och hållet till rörelsen. Men den handlar också om Hanifs liv som polis och hans tankar om invandring och hur "vi" jobbar med ungdomar och gängkriminaliteten.
Jag tycker att boken är riktigt, riktigt bra. Hanif blottlägger sig själv och sina brister och det framgår tydligt hur han brottas med sig själv, med sin identitet och sina relationer. Hur det faktum att hans mamma skickar iväg honom och hur bristen på tillit och trygghet har format honom. Kapitlen varvar på ett bra sätt tiden som polis och tiden innan och båda är väldigt intressanta.
Invandringen och den ökade gängkriminaliteten har påverkat Sverige väldigt mycket de senaste åren och jag tycker att det är väldigt intressant att få läsa om vad en polis och invandrare tycker om saken. En extra krydda i läsningen för mig har varit att jag lyssnat en hel del på Hanif i podden "Den sista måltiden" och då har det varit givande att komma honom lite mer in på skinnet i och med den här boken.
Rekommenderas varmt!
