Jag tror att det här är min tredje bok om Mount Everest. Tydligen är det något med det där berget som fascinerar mig.
Omedelbart kastas man in i en total katastrof. Någonting har gått rejält snett vid ett försök att nå toppen på Everest. Inledningen intresserar direkt och snart blir det tydligt att den är till för precis det. Det är det här som är själva finalen på boken. Intresset är väckt och nästa steg i boken blir att lära känna de individer som är med.
Mitt engagemang och intresse sinar betydligt. Först hade jag svårt att förstå vad det berodde på men ju längre in jag kom i boken desto tydligare blev det. Jag hade svårt att tycka om och/eller förlika mig med karaktärerna. Den svenske klättraren är den som är något så när intressant men alla de andra karaktärerna har jag ypperligt svårt för. De beskrivs som svinet (Villari) och hans lärjungar. Svinet beter sig verkligen som ett svin och lärjungarna dras till svinets karisma som ryggradslösa maskar.
Jag klarar helt enkelt inte av att läsa om människor som beter sig så fånigt inställsamt och karaktärslöst och eftersom så mycket av boken ägnas åt just dessa förhållanden tappar jag suget allt mer. Dessutom känns det inte rimligt att så många människor ska böja sig så mycket utan att ge svinet på käften. Pengar och status i alla ära men det finns ju något som heter stolthet också och den existerar inte i den här boken. Inte i den första tredjedelen i alla fall.
Egentligen är inte boken dålig nog för att avslutas men jag har så mycket intressant och förhoppningsvis bra som ligger och väntar att jag inte ser någon anledning att fortsätta med den här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar