Jag samlar på positiva saker. Härliga minnen och prestationer. Vackra stunder att gå tillbaka till. Att ta fram när andan faller på. Kanske extra viktiga när det är lite motigt.
En mental skattkista. En måbrainjektion.
Medaljerna
Medaljerna har vi alltid enligt god Jantesed förvarat i någon låda hemma. Nu är det slut med det. Fram med dem! Titta, bli påmind och njut. Njae. Så enkelt är det faktiskt inte. En påminnelse kanske, om jag verkligen tittar, men allt som oftast går jag bara förbi utan att reflektera över vad det är som hänger där. Likväl ger de mig en möjlighet att se dem vilket inte gick när de låg i en låda.
Fotoalbumen
Min underbara hustru gjorde tidigt klart att hon inte accepterade bilder enbart på en hårddisk. Året som gått ska sammanfattas i ett album. Och det finns så mycket i det beslutet som är så himla bra. Hur ofta öppnas en hårddisk för att se bilder som togs för några år sedan? Dessutom är det så vansinnigt många bilder att bläddrandet riskerar att gå för fort. Målsättningen blir nästan att riva igenom alla bilder istället för att verkligen titta på dem.
Albumet däremot innehåller speciellt utvalda bilder. Många gånger är det inte de bästa bilderna utifrån skärpa och färger. Men de är fantastiska minnen och varje bild blir viktig eftersom de inte är så många. Att sitta i soffan (gärna tillsammans) och njuta av sin egna historia är ljuvligt. Tända ljus gör inte saken sämre.
Bloggen
Medaljerna är en liten påminnelse, bilderna är så mycket mer i känsla och minne samt mitt skrivande i den här bloggen. Jag har både fått gåshud och tårar när jag i efterhand har läst om lopp och äventyr. Och eftersom minnen bleknar kan de här fräschas upp och leva vidare. Mitt skrivande är i grund och botten för min egna skull. Den får mig att fundera och reflektera men givetvis också att minnas.
Se framåt med så positiva tankar som möjligt och se till att minnas det som är värt att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar