Min mycket gode vän J föreslog för ett tag sedan att vi borde anmäla oss till Aten Marathon. Jag gillade tanken och kände att det nog skulle vara lite speciellt att göra min första marathontävling i just Aten. Som So-lärare kittlade tanken att få vara en del av historiens vingslag. Igår gick jag till handling.
Direkt efteråt kände jag mig som ett litet barn på julafton. Det ska bli så himla roligt och spännande. Ett sådant fantastiskt äventyr. Jag blev så till mig att jag på jobbet råkade slänga ur mig att jag redan nu längtar till november.
Sällan har jag med ord och blickar blivit så idiotförklarad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar