Varför räcker inte vår kunskap till?
Kan någon verkligen ha missat att:
- Sömnen och rörelsen är viktig.
- Att socker och stress kan vara vettigt att minimera.
- Att vi allvarligt bör begrunda vår tid på nätet.
Vad vi än gör går att göra på olika nivåer. Jag kan träna varje dag, ett par gånger i veckan, ägna mig åt lite promenad eller inte göra något alls. Likadant är det givetvis med maten, sömnen, stressen och nätet.
Men man behöver ju inte topprestera på alla nivåer för att må bra. Det räcker ganska långt med en viss ansträngning rakt igenom för att få rejäla fördelar i sitt hälsotillstånd.
Så varför räcker inte kunskapen till? Jag tror att det finns ett flertal olika förklaringar:
Kortsiktighet och för många kickar för stunden
Jag tror att många inte lyckas lyfta blicken ifrån här och nu. Många beslut kan kännas både sköna och korrekta kortsiktigt men i längden håller det inte. Sockerknarkandet är ett typiskt sådant exempel. Det är ett stimuli som kan kännas motiverat för att man är trött eller känner sig låg och så nöjer man sig med det.
Obefintlig reflektionstid och märklig utgångspunkt
Hur många ställer sig frågan hur de själva mår och ger sig rejält med tid att svara på den frågan? Det håller inte att köra på i ett ständigt tunnelseende tills kroppen säger ifrån på skarpen. Vår utgångspunkt i vårt mående ska vara att vi är pigga, energiska och glada. Om det ser ut på ett annat sätt måste vi ge oss tid att upptäcka detta annars finns risk för att vi tror att det är så det ska vara. Vår hälsa är inte som det senaste höstvädret. Det handlar inte om tur eller otur. Grått och mulet utomhus kan vi inte påverka men det ska inte accepteras inombords.
Jämförelsen och normaliseringen
Vi har ett intressant behov av att ingå i grupper och jämföra oss med varandra. Det leder till normer och normaliseringar som rättfärdigar vårt beteende. Det blir märkligt om jag i detta sammanhang jämför mig med fel sorts personer. Ett felaktigt beteende kan därmed bli normalt i mina egna ögon men det betyder inte att det är ett vettigt levnadssätt. Fika och 4-5 timmar med sociala medier varje dag kan vara normalt hos en del men inte sjutton är det bra för det.
Oförmågan att kämpa och ändra vanor
När har vi någonsin lärt oss något av värde utan att kämpa? Tyvärr känns det som att den här egenskapen är på väg att rationaliseras bort. Allt omkring oss flörtar med vår lättja och bekvämlighet. Vi ska alltid få som vi vill och kunna välja bort det som inte passar för stunden. Allt färre gånger i livet tvingas vi se, göra, uppleva eller lyssna på saker som vi inte vill. Vi blir helt enkelt bortskämda i all valmöjlighet och då tappar vi förmågan att stå ut och anstränga oss med saker som inte känns så bra. Att ändra på vanor tar tid (typ 66 dagar) och mental energi. Hur ska vi orka detta när vi så sällan tränar på att göra det som känns obekvämt?
För få eller inga hälsomålsättningar
Jag tror att alldeles för många vandrar på utan egentlig kompass eller målriktning. Nästa semesterresa är inget hälsomål i min värld och duger inte. Ja, det kan naturligtvis både vara härligt och skönt men fungerar mer som en tillfällig huvudvärkstablett. Hur vill jag må här och nu? Om tio år? När jag är 100? Vi borde alla leta fram mängder med mål som hjälper oss och driver oss att leva ett kvalitativt liv. Länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar