Härliga dagar med mycket sol och bad... Mycket halvnaket!
Även detta år kommer jag på mig själv med att fundera. Det är ju oundvikligt. Att fundera. Blicken far runt och hjärnan registrerar och tänker.
Det kvinnliga kroppsidealet har jag varken tid eller utrymme att fördjupa mig i. Jag nöjer mig med att konstatera att det i alla tider har varit ytterst märkligt och obegripligt.
Men bland män... Här har det hänt något de senaste åren. Oroväckande många har en tämligen bekväm inställning till sin hälsa.
Det är som det är med det. Okunskap, lättja, alienation, vad vet jag. Det jag reagerar på är någonting annat.
Var är alla fotbollsspelare? Hockeyspelare? Friidrottare? Handbollsspelare?
Kroppen formas beroende på vad det är för träning du bedriver och jag vill påstå att jag kan känna igen exempelvis en fotbollsspelare i badbyxor.
Det jag ser är istället alla gymkroppar. Vackert ibland med rimliga proportioner men alldeles för ofta av en belgian bluekaraktär. Grunden till vår hälsa är ett friskt och väl fungerande hjärta. Jag undrar hur många av dessa spegelfantaster som äger denna hälsa?
Jag är också lite konfunderad över vad det ger för ringar på vattnet. Normaliseringen av detta kroppsideal leder onekligen till mer av samma. Riskerar det att vår träning går från kul med exempelvis en boll till en utseendefråga? Det eventuellt vackra framför hälsan?
Målbilden är inte ens David. Svarvandet tar aldrig slut och resultatet blir män som går från det vackra balanserade till något lika absurt som det kvinnorna förväntas uppnå.
Vi närmar oss kvinnorna och det känns inte bra. Hade hellre sett att det kvinnliga kroppsidealet tog ett steg tillbaka och blev mer rimligt.
Jag minns att när mina barn föddes så var jag ur ett perspektiv tacksam över att det var med snopp. Nu vete fan om det spelar någon roll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar