Året är 2011 och Adolf Hitler vaknar upp igen. Det är som om han har legat i en sorts dvala. Förvirrad inser han att han befinner sig 60 år framåt i tiden. Kriget är förlorat och mycket är både annorlunda och detsamma som under 30- och 40-talen.
Han däremot är sig lik och villigt vädrar han sina åsikter och blir snabbt populär. Ingen tror givetvis att han är den verklige Hitler, istället är uppfattningen att kan är en skådespelare och samhällskritiker. En person vars åsikter inte tas på allvar. En komiker och satiriker som verkligen går in i sin roll.
Boken är på många sätt lysande. Bara att komma på idén är en bragd. Samhällskritiken är underbar. Tänk vad mycket vi gör idag som för människor 50 år tillbaka skulle ses som fullständigt obegripligt. Alla missförstånd är även de härlig. Både de från Hitlers sida och den nutida människan. Bara det faktum att han är fullständigt allvarlig och alla andra ser honom som ett skämt är strålande. De enda som inte uppskattar honom är ironiskt nog nynazisterna som tror att han driver med dem.
Skrattet är nära till hands boken igenom. Samtidigt finns där ett allvar som inte går att komma ifrån. Med en historisk helhetssyn förstår jag och kan se vidden av hur löjliga och absurda Hitler åsikter är idag. Givetvis måste det ha varit så även efter första världskriget? Men okunskap och ekonomisk kris gjorde annorlunda. Och högerns vindar i Europa idag har precis samma drivkraft...
Boken är väldigt bra. Den är rolig och tänkvärd och framförallt är den annorlunda. Den skiljer sig från mängden, vilket alltid är kul.
Men den blir aldrig någon riktig fullpoängare och det tror jag beror på att det blir lite mycket av samma sak. Jag tycker inte att boken riktigt går vidare och tar nästa steg. Det blir tyvärr lite stiltje.
Rekommenderar den varmt, men det är en förutsättning att du har koll på din historia. Annars missar du många poänger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar