Julens symboler av Helen Egardt

En mysig och trevlig bok om ursprunget till de olika saker vi förknippar med julen. Allt ifrån ordet jul till pepparkakor och julgranen förklaras på ett lättförståeligt sätt.

Vissa saker går att härleda till antiken, Mesopotamien eller hednatiden och ibland kan det mycket väl vara en kombination. Alltid roligt med ursprung. Alltid roligt att få vetskap om det som omger en.

Ett annorlunda experiment

Omsorgsfull nattlig frisering i 8 timmar

Jag har alltid gått mina egna vägar och därmed känt mig annorlunda än andra. Jag har agerat efter egen övertygelse.

Oftast har det varit saker som inte direkt synts men som har framkommit vid umgänge. Ingen alkohol, ingen kaffe och så vidare.

Mitt barfotande de senaste åren har därför stuckit ut på ett helt annat sätt. Det går ingen obemärkt förbi och jag har fått mängder med kommentarer och frågor från både bekanta och obekanta. Det har varit nyfikenhet men även kritik. Vid ett antal gånger har jag i princip fått försvara mig och jag har fått en hel del att reflektera över.

Det är inte helt ok att sticka ut ifrån normen och det kräver en hel del av den som gör det. Det är inte meningen att vi ska vara annorlunda vilket inte är så svårt att förstå om man ser det med evolutionen i blicken. För länge sedan var ensamhet detsamma som fara. Du var tvungen att tillhöra gruppen eftersom det var den som var styrka och trygghet.

Planerar du att vara annorlunda så krävs en hel del självkänsla och självförtroende.

Eftersom jag är lite nyfiken av mig fick jag för mig att att jag skulle göra ett litet experiment.

Jag är inte speciellt fåfäng men visst finns det en gnutta av den varan också. Jag har ett visst ramverk som jag ändå förhåller mig till. En sådan har alltid varit frisyren. Oavsett hårlängd har jag haft en tanke om acceptabel nivå när jag lämnar hemmet.

Hur skulle det kännas och upplevas om jag valde att tillåta nattens och kuddens hårkreation även under dagen?

Fanns bara ett sätt att ta reda på det. Under två arbetsdagar och två helgdagar lät jag nattens "hårstå" vara kvar. Totalt fyra dagar och jag är riktigt överraskad över hur utfallet blev.

Jag fick inte en enda kommentar. I efterhand kan jag se att det fnittrades en del bland elever. Men det var inget jag tänkte hade med min frisyr att göra just där och då och det hör ihop med att jag helt enkelt under dagarna glömde av hur jag såg ut. Visst kunde jag bli påmind under ett toabesök efter en titt i spegeln men sen var det som att det försvann ur mitt medvetande igen.

Min analys av det här är:
1. Folk är finkänsliga eftersom de helt enkelt trodde att jag omedvetet hade missat min morgontoalett.
2. I vissa avseenden bryr jag mig tydligen inte så mycket om vad folk tycker. Hade mitt utseende varit väldigt viktigt för mig hade jag ju inte glömt av det under dagen och det känns riktigt bra. Jag tänker att min inre trygghet och självkänsla växer sig starkare och starkare.

Hälsobalansen av Rangan Chatterjee

Doktor Chatterjee går i den här boken igenom fyra nycklar till ett bättre liv. Med stöd i vetenskap och genom sina egna erfarenheter som läkare och människa förklarar han hur man bör leva för att må bra. Utgångspunkten är att hitta en balans i livet genom att fokusera på de fyra nycklarna:

- Vila

- Kost

- Rörelse

- Sömn

Han ger mängder med förklaringar och tips om hur man ska göra för att lyckas med de här punkterna fullt ut. Men han menar också att det är viktigare att man genomför några punkter på alla nycklarna än att två av nycklarna är kanonbra medan man inte lyckas genomföra så mycket på de andra två nycklarna alls. 

Jag tycker att boken är bra. Framförallt känns det alltid bra när det jag läser stämmer väl överens med allt annat jag lärt mig via andra böcker, intervjuer och egna erfarenheter. Men det känns som att Chatterjee inte riktigt vågar sticka ut hakan riktigt. Som om han skriver en lightvariant som ska passa så många som möjligt. För extremt sväljer ju inte lika många läsare? Sen finns där några få saker jag helt enkelt inte köper. Att till exempel förespråka HIIT-träning (hög intensitet under kort tid i form av maxprestationer) kan väl vara i sin ordning men att då inte nämna den stora skaderisken tycker jag är antingen ansvarslöst eller så har han helt enkelt inte koll. Maxlöpningar eller om det är maxlyft med något skrot har en väldigt bra träningseffekt men det är stor risk att du både tekniskt genomför det på ett felaktigt sätt samt att dina muskler helt enkelt inte"hinner" med. Och detta gäller framförallt den som inte är så vältränad. Tar jag mig själv som ett exempel så är jag oerhört försiktig med alla maxprestationer och lyhörd inför vad kroppen säger om dem och det är förmodligen den största orsaken till att jag egentligen inte har varit skadad under alla de år jag har sprungit och tränat på den nivå som jag gör. 

Men som helhet en riktigt bra bok/guide till ett friskare liv.

Röd drottning av Victoria Aveyard

Världen är uppdelad i de silvriga och de röda där de silvriga härskar med hjälp av olika krafter. De röda är förslavade utan några egentliga rättigheter. Liksom alla förtryckta människor pyr missnöjet och en motståndsrörelse jobbar via terrorhandlingar för att ändra på världsordningen. Mare, en av de röda upptäcker att även hon har krafter som hon hoppas kan hjälpa till för att förändra orättvisan.

Det här är en ungdomsbok och det märks verkligen. Det händer mycket hela tiden vilket bidrar till spänning och viljan att komma vidare och vända blad. Men hastigheten gör att det inte läggs någon egentlig grund. Fantasyvärlden som målas upp får ingen förklaring. Varför ser världen ut som den gör? Hur kommer det sig att det finns silvriga och röda? Varför har Mare fått krafter också? Dessutom tycker jag att relationerna i boken blir lite fåniga eftersom de plötsligt är så djupa utan att jag som läsare kan se något fog för det. 

Jag är säker på att jag som ungdom hade tyckt mycket om den här boken. Ett litet kvitto på det är att min tolvåring gärna vill läsa fortsättningen. Jag däremot ser ingen orsak att fortsätta.

Underhållande men dåligt uppbyggd.

Ditt livs affär av Fredrik Backman

En stor liten bok om livet. 78 sidor med en liten klump i halsen. Så välformulerat och djupt. Så viktigt att bli påmind. Om det viktiga i livet.

Stormens krigare av Bernard Cornwell

I Stormens krigare, som är den nionde boken i serien och Uthred, är det inte så mycket nytt under solen. 

Uthred krigar mot vikingarna för att en dag kunna ena britterna under ett England. Han hånar kristendomen friskt och läsningen passar mig utmärkt här och nu.

Lite action och underhållning. Härlig humor och avslappning. Gott att få bli underhållen samtidigt som jag inser att jag lika gärna hade kunnat lägga undan boken just för att den inte tillför så mycket. På vilket sätt skiljer den sig från de andra böckerna i serien? Inte mycket. Jag hade nog lika gärna kunnat läsa om någon av de tidigare böckerna men samtidigt vill jag ju framåt. När kommer England att bildas? Och hur blir det med Uthreds rättmätiga arv? Kommer han att få det tillslut och hur?

Självförtroende och annorlunda perspektiv

Våra erfarenheter och vår verklighet bestämmer hur vi ser på världen. Huruvida du tycker något är svårt eller enkelt, kort eller långt, jobbigt eller roligt beror visserligen en del på dagsform och humör men i grunden mer om vad vi har upplevt.

Jag är övertygad om att vi inte kan sola oss igenom livet. Vi måste utsättas för både det ena och det andra för att få perspektiv. En referensram. Ett liv med idel sidenkuddar omkring gör oss svaga både i kropp och sinne. På samma sätt är det med prövningar. Det här blir onekligen en intressekonflikt eftersom ingen av oss vill uppleva sorg, bekymmer eller motgångar. Likväl gör det oss starkare och ger oss perspektiv.

Det finns en tröst i att kunna se tillbaka på vad jag har klarat av. Att veta att det jobbiga går över. Att veta att vi klarar så mycket. Det gör också att vägen framför oss istället för att vara fylld av branta uppförsbackar blir lite guppig.

Jag har inte upplevt så många svårigheter i livet men jag är fast övertygad om att jag genom att inte vara bekväm mot mig själv rustar mig själv. Att trotsa huvudets bekväma längtan, att kämpa lite till. Att i vissa situationer vägra acceptera kroppens längtan att vila.

Att uthärda och klara av gör oss helt enkelt starkare och får oss att se världen med sundare ögon.

Jag har på sistone både läst och lyssnat en del på olika bedrifter. Fysiska utmaningar som tagit mellan kanske fem och tio timmar. I samma veva funderar jag lite på min egna medverkan under Kalmar Ironman i augusti. Det jag slås av är att jag inte längre reagerar nämnvärt på distanser och arbetstid. För några år sedan hade jag sett ett enormt berg framför mig. Idag gör jag inte det och det känns fantastiskt skönt.

Jag vet att jag orkar och kan. Vilken härlig känsla det är men den kommer inte gratis och det gäller att komma ihåg det kanske viktigaste av allt - Ödmjukhet!

Uthållighet, både mental och fysisk, är en färskvara.