1953 söker en journalist upp den pensionerade John Stierna för att intervjua honom om ett mord som aldrig klarades upp på 20-talet.
Boken utspelar sig alltså både på 50-talet och i 20-talets Stockholm (framförallt på 20-talet). 8 åriga Ingrid blir mördad och Stierna leder sökandet efter mördaren. Ett sökande som går trögt eftersom mördaren knappt har lämnat några spår efter sig.
Den här boken är väldigt speciell i den mån att den saknar fart och tempo. Lite märkligt egentligen eftersom det är en deckare men det gör den absolut inte dålig. På sätt och vis är det nästan som om det är delvis det som gör den så bra. Det är kul och intressant med en bok som skiljer sig så starkt ifrån andra. Samma genre men ändå så annorlunda. Den är lugn och stillsam. Språket vårdat och gemytligt. Det är fröken hit och herr dit. Människorna för sig på ett sätt som är totalt annorlunda mot idag. Värderingarna är annorlunda, miljön är annorlunda. Inga mobiltelefoner eller datorer, istället droskbilar och artiga bemötanden. Ljunghill fångar verkligen en annan tid och det känns som om man som läsare får en god insikt i hur det var att leva i Stockholm för snart 100 år sedan. Spänningen finns genomgående med lite under ytan och boken håller mig intresserad precis hela tiden med en extra krydda varje gång man får följa mördaren.
Extra bonuspoäng för slutet. Modigt och rent av coolt av Ljunghill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar