När jag fick reda på att Dan Brown hade kommit ut med en ny bok var min spontana känsla nej. Mina förutfattade meningar sa mig att Inferno inte skulle vara något för mig. Det skulle ännu en gång vara exakt samma grundstory fast med lite andra miljöer. En katt- och råttalek där professor Langdon är jagad, givetvis med en vacker och smart kvinna till sällskap, letandes efter ledtrådar för att kunna rädda världen från undergång.
Men ändå var jag lite nyfiken...
Boken rivstartar i ett högt tempo. Min käsla är faktiskt positiv till en början. Kul att det tar fart direkt. Langdon vaknar upp på ett sjukhus med minnesförlust. Snart inser han att någon försöker ta livet av honom och han tvingas fly med den vackra och intelligenta läkaren vid sin sida :)
Han tvingas runt i Florens för att leta efter ledtrådar som gömmer sig i verk av Dante och andra italienska konstnärers alster. Same, same but different. Efter hand framkommer det att en galen vetenskapsman anser att jorden håller på att gå under på grund av överbefolkning (en intressant tanke för övrigt). Lösningen blir givetvis att ta ihjäl en massa människor med digerdöden som inspiration.
Ju längre fram i boken jag kommer desto mer irriterar jag mig på den. Jag försöker intala mig själv att jag mycket väl visste om vad som komma skulle men det hjälper tyvärr inte. Hur kan till exempel den vackra överintelligenta kvinnan vara så uppenbart korkad hela tiden? Å ena sidan poängterar Brown hur smart hon är och i nästa sekund är hon tydligt obegåvad. Alla i boken är dessutom givetvis välklädda, snygga och atletiska. Självklart! Och självklart är Langdons charm något i hästväg.
Boken blir pågrund av dess upplägg och andra små detaljer gradvis sämre och sämre. Jag bestämmer mig så sakteliga att detta får bli min sista Dan Brown bok. Jag orkar bara inte mer. Tills den stora vändningen kommer. Två tredjedelar in i boken sker en total omkastning av allt jag hittills läst. En oförutsägbar vändning som är så skrattretande dålig, fånig och ologisk att jag häpnar. Plötsligt ska läsaren förstå att den vackra intelligenta kvinnan faktiskt är smart på riktigt och att allt annat i boken enbart har varit en ridå när så sanningen kommer fram. Boken går från att ha varit dålig till att bli helt värdelös och jag är faktiskt både lite förvånad och stolt över att jag faktiskt avslutade den.
Varning! Läs/lyssna inte på den här boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar