Caesar har precis blivit mördad. Mördarna skyddas av en egenproducerad amnesti. Marcus Antonius och Caesars adoptivson Octavianus (sedermera kejsar Augustus) vill hämnas.
Som alltid är historiska romaner intressanta. De storpolitiska intrigerna och rävspelet är intressant och skiljer sig en del från Simon Scarrows böcker som är mer på fotsoldatsnivå, vilket är kul. Hela tiden finns den där nyfikenheten inom mig som undrar vad som är sant och inte. Tidigt längtar jag till den historiska bakgrunden som jag vet kommer i slutet på boken. Samtidigt känns stora delar av boken som en slags transportsträcka fram till slutet. Intressant till vissa delar men inget som direkt suger tag och engagerar jättemycket. Undantaget är avsnittet om hur Octavianus, eller rättare sagt en av hans närmaste män, lyckas producera en ny flotta. Riktigt bra och intressant.
Som helhet en ok bok men man mår bra även utan att ha läst den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar