Året är 1941 och Jack Tanner är på Kreta. Britterna har kontroll över ön och är i numerärt överläge när tyskarna börjar släppa ner sina fallskärmsjägare. De åker på en rejäl snyting och britterna har alla möjligheter att göra processen kort men obeslutsamhet och dåliga ledare gör att man tillslut tappar ön helt och hållet. Tempot i boken är som i de tidigare två högt. Det är som att läsa en bra actionfilm, underhållning rakt igenom.
Det faktum att Holland väver in och försöker få med riktiga historiska skeenden så mycket som möjligt är jag, vilket jag tidigare nämnt, mycket svag för. Det är sällan ett efterord eller som han kallar det historisk kommentar, är så intressant som i en sådan här bok.
Inledningsvis var jag dock lite tveksam eftersom jag var rädd för att boken skulle vara för lik de tidigare två. Till exempel blev det tydligt att Tanner skulle få problem med en i de egna leden (vilket var en stor del av handlingen i bok två) och då kände jag ett visst vemod. Men den biten avtog och dominerade inte handlingen. Skönt! Det enda negativa med boken är att Holland av någon outgrundlig anledning känner ett behov av att få med en romans i slutet av boken. I mitt tycke meningslöst. Men, men, man kan inte få allt.
Nu blir det rätt på bok nummer fyra, Stridens hetta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar