!


I listan till höger, med läsvärda böcker, visas med ett utroppstecken vilka böcker som är mina favoriter.


tisdag 11 mars 2014

Flykten från läger 14 av Blaine Harden


Shin Dong-huyk föds och växer upp i ett Nordkoreanskt fångläger. Det här är skildringen av hans liv i lägret, hans flykt och livet efter lägret.

Boken beskriver dels hans liv och ger dels en allmän beskrivning av Nordkorea. Dessa två huvudämnen följs åt boken igenom på ett mycket bra sett. Det blir aldrig för mycket av vare sig det ena eller det andra. Det är också en förutsättning för att försöka förstå hur Nordkorea är uppbyggt. Jag skriver försöka för jag har svårt att ta in det jag läser. Vi lever på 2000-talet. Det är för mig fullständigt obegripligt hur en stat som Nordkorea kan existera. Det finns många andra hemska ställen i världen fortfarande men Nordkorea är så säreget med sin slutenheten gentemot andra länder, kontrollen av befolkningen och den totala avsaknaden av mänskliga värderingar.

Shin är ingen trevlig människa. Han försöker överleva och överlevnaden är vår starkaste drift. En drift som kan förmå vem som helst att utföra de vidrigaste handlingar. I Shins fall så vet han heller inget annat. Egoismen är hans viktigaste följeslagare, att få mat för dagen det viktigaste uppdraget. Kärlek, tillit och omtänksamhet vet han följaktligen inte vad det är. Och hur skulle han ha kunnat lära sig det?

Tids nog i lägret föds en längtan. Längtan att när som helst få äta sig mätt. Det är denna längtan som driver honom till att försöka fly. Något han med mycket tur lyckas med. Det intressanta är att när han väl har lyckats komma ifrån sitt fängelse så förväntar jag mig att allt ska bli bra. Otroligt naivt naturligtvis. Fysiskt har han undkommit men självklart inte psykiskt.

Det här är återigen en bok som alla borde läsa. Den är svår att ta in och förstå och förmodligen kommer det att ta lång tid att smälta den helt. Men vi har det så himla bra, förmodligen för bra. Och för mig har den här typen av böcker ett väldigt tydligt syfte och det är att påminna mig om vilket fantastiskt liv jag lever och vilka möjligheter som finns för mig och alla i min närhet.

Tyvärr är det lite för lätt att glömma det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar