Kvothe är kvar på universitetet, på jakt efter kunskap om Chandrierna. Hans antagonist Ambrose är fortfarande ett orosmoment och det något märkliga förhållandet till Denna går sin gilla gång.
Allt är alltså precis som vanligt. Ändå är det bra. Jag tycker att det hela tiden finns ett sug i berättelsen. Intressanta karaktärer en handling som bådar gott och en härlig ovetskap inför vad som komma skall. Kärlekshistorien som i förra boken tog väl mycket plats är här nedtonad vilket är ett stort plus. Jag har egentligen bra en invändning och det är att det går för långsamt. Om Rothfuss hade ökat på tempot lite så hade den här boken varit kanonbra. Istället lyckas den på ett märkligt men intressant sätt sega sig fram. Kanske påverkas jag av att det på baksidan av boken står om alla Kvothes bedrifter och att jag i förväg väntar på allt som ska inträffa och så kommer det inte snart nog. Kanske! Synd är det i vilket fall som helst.
Sista fjärdedelen blir det ändå en förändring i boken när Kvothe förflyttar sig geografiskt vilket inspirerar och ger förhoppningar om att berättelsen nu ska ta fart på allvar. Så blir det dock inte.
Hursomhelst är det bara att ta tag i del 2 och fortsätta hoppas. För det finns massor av potential i den här berättelsen om man nu kan säga så efter att ha läst drygt 1000 sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar