En deckare som utspelar sig i 1930-talets Tyskland. Det lät alldeles för intressant för stt kunna låta bli.
Privatdetektiven Gunther kontaktas av en högt uppsatt man inom den tyska stålindustrin. Hans dotter och svärson har blivit mördade och ett mycket värdefullt armband har blivit stulet ur ett kassaskåp.
Från början intressera mig faktiskt inte fallet så mycket. Det som fångar mig är istället miljön som boken utspelar sig i. Jag tycker att det är så oerhört intressant att få höra om hur Kerr beskriver dåtidens Tyskland och hur han via huvudpersonen Gunther beskriver omgivningen på ett synnerligen syrligt och roande sätt. För övrigt är det just de målande och humoristiska beskrivningarna av personer och skeenden som är en av bokens stora behållningar. Jag har nog aldrig tidigare läst en bok med så fantasifulla och målande instick. Efter ett tag blir jag rädd att det ska kännas tjatigt men det gör det aldrig.
Så småningom växer även själva fallet och boken blir bättre och bättre. Gunther är härligt nazikritisk och som läsare med facit i hand blir jag nästan rädd för att han är för kritisk och ska råka riktigt illa ut för sina åsikter. Här börjar även ett flertal tankar växa fram hos mig. Hur medvetna var egentligen tyskarna om vart de var påväg under Hitler? Hur många var kritiska? Hur många vågade vara öppet kritiska och hur länge? En sak är att läsa om det i historieböcker men där kommer inte människors innersta tankar fram och det är de som intresserar mig.
Jag tycker riktigt mycket om boken. Min enda invändning är att boken hade kunnat ta slut tidigare. Kerr tar en sista vändning som visserligen är historiskt intressant men som är tämligen meningslös ur ett deckarperspektiv. Det är anmärkningsvärt att jag tycker som jag gör. Det tyder verkligen på att boken växte efter hand eftersom jag till en början inte var så intresserad av fallet men tydligen blev det senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar