Mellan två krig av Rolf Ekéus

Jag hörde Ekéus i en podd och tyckte att han verkade oerhört intressant i och med sitt arbete för UNSCOM, en organisation skapad av FN för att nedrusta Irak. En tid i historien jag har dålig koll på och som verkligen har påverkat oss de senaste åren med bland annat IS.

Tyvärr klarade jag inte av den här boken. Efter drygt 100 sidor gav jag upp. Boken är knastertorr. Namn och åter namn samt redogörelser för hur organisationen strukturerades upp och vilka problem den stötte på i FN gjorde fortsatt läsning omöjlig. Hamnade i det där läget där orden lästes men ingenting att det lästa sögs in i huvudet.

Synd med tanke på att jag verkligen hade velat uppdatera mig i ämnet.

Framsteg av Johan Norberg

Oro och rädsla. Vart är vi på väg? Blir världen verkligen bara sämre och sämre? I "Framsteg" visar Johan Norberg att det är precis tvärt om. Mat, sanitära förhållanden, medellivslängd, fattigdom med mera. Världen har aldrig haft det så bra som nu. Framstegen är tydliga vilket Norberg visar med hjälp av mängder med statistik. 

Boken är intressant, upplyftande och bra men jag kan inte låta bli att fundera över det där med hur vi upplever verkligheten. Hur stor betydelse har det att många upplever att saker och ting är så dåliga även om det inte stämmer? Världen blir bara bättre och bättre men vad hjälper det om "min" uppfattning är en annan på grund av orkanen av massmedier och nyheter som verkligen sköljer över oss. 

Jag upplever att oerhört många är väldigt ängsliga, rädda och oroliga över väldigt mycket. Kunskap och fakta kanske kan råda bot men då måste man också ta till sig den....

 

Den andra sömnen av Robert Harris

Året är 1468 när en ung präst, Fairfax skickas till en by för att hålla i begravningen av byns kyrkoherde. Snart stöter han på fler och fler saker som antyder att byn har en och annan hemlighet. Blev tex kyrkoherden rent av mördad och vad var det han så febrilt verkade ha letat efter?

Frågorna blir fler och fler och för min del blir jag mer och mer förbryllad. Plast nämns, liksom fabriker och sprängmedel. På 1400-talet? Inte kan väl Harris ha gjort så enkla misstag? Boken börjar mycket lovande men de här frågorna stör mig lite och riskerar att underminera hela boken. Vad håller han på med egentligen?

Tillslut går det upp ett ljus för mig. Den gamla världen (som vi lever i) har gått under i någon form av katastrof. Ur askan har kyrkan tagit kommandot över sanningen och folk lever delvis som på medeltiden. Katastrofen förklaras som Guds straff för människans hybris, med vetenskapen i centrum, var orsaken till fördärvet. När jag nu äntligen förstått går jag igång fullständigt. Jag tycker handlingen är oerhört fantasieggande och boken går från att ha varit lovande till mycket, mycket bra. Måste citera ett stycke där "forntiden" som de kallar vår tid beskrivs:

"Apparaterna var så små att de rymdes i handflatan, och de gav tillgång till all kunskap och alla musikstycken och åsikter och skrifter i hela världen. Men med tiden ersatte de minnet och förnuftet och till och med vanligt socialt samspel - de hade en försvagande och beroendeframkallande effekt som en del menar gjorde användarna vansinniga, till den grad att apparaternas införande uppfattades som början till slutet på den här avancerade civilisationen."

Allt sökande om det förflutna anses av kyrkan vara kätteri. Fairfax inser att den döde kyrkoherden letade efter kunskap om forntiden och frestas själv att få veta mer och utsätter sig därmed för fara.

Jag tycker att boken är väldigt bra. Kombinationen av historia, religion och nutidskritik som utmynnar i en dystopi är lysande. Två negativa saker. Slutet håller tyvärr inte riktigt lika hög kvalité som resten av boken och visst hade det här temat kunnat ge bra mycket mer än bara en bok. Här finns ju massor med material till en längre bokserie.

Nästa gång får allt Harris slå mig en pling först för att undvika liknande misstag framöver ;)

 

Alla tvättar händerna av Emma Frans

Egentligen fullständigt ologiskt att jag skulle läsa en bok om pandemiåret som gått med tanke på att jag länge i princip varit totalt ointresserad av vad som skrivits om Covid19 i nyheterna. Men efter att ha hört Emma Frans i en podd blev jag intresserad av att djupare få veta vad hon tänker och tycker. Lite roligt var det också att det tog ett tag innan jag begrep att hon är den där personen som ofta har små förklarande klipp på svtplay om allt mellan himmel och jord som har med vetenskap att göra. Hon är visst riktigt känd och stor på sociala medier också....

Boken är i dagboksform och både intressant och berikande på flera plan. Det blir en liten resumé av vad som hänt, vad Emma tycker och, vilket jag tyckte var extra intressant hur det det offentliga livet påverkar Emma både som privatperson och expert. Framförallt att få en inblick i hur hennes aktivitet på sociala medier påverkar henne.

För egen del har jag alltid haft svårt med vad jag tycker är överdriven rädsla och oro vilket vi verkligen har fått se en hel del av under året som varit. Jag blir faktiskt lite förvånad över att Emma Frans har en hel del av detta i sig och funderar både en och två gånger över hur skadad jag egentligen är i detta. Hur nonchalant är jag egentligen?

Min inställning vad gäller pandemin och risken för att bli smittad är och har hela tiden varit följande: Jag är mycket noga med min generella hälsa med mat, sömn och rörelse. Jag stressar sällan är lycklig och har i största allmänhet svårt för att oro mig. I min värld ger detta mig ett oerhört gott grundskydd förutom att följa rekommendationerna. Sen blir det som det blir. Jag har till exempel hela tiden förutsatt att jag kommer att bli smittad. Att springa runt och hoppas att jag inte kommer att bli blöt när det regnar är för mig både orimligt och obegripligt. Det blir som det blir och efter att jag blivit blöt torkar jag.

Boken är bra men inte färdig. Jag tycker att den kom för tidigt eftersom den tar slut före pandemin. Förmodligen läge för en uppföljare...

 

Bredd av David Epstein

Tiger Woods är urtypen för en specialist. Trimmad från barnsben till att bli golfare. Generalisten Roger Federer höll länge på med mängder av olika idrotter och fokuserade förhållandevis sent på just tennis. 

Dessa två idrottsliga superstjärnor är bara ett av alla exempel som den här boken belyser för att förklara vem som har bäst förutsättningar till framgång. Epstein går igenom ett flertal olika konstnärer, artister, forskare och företagare och slutsatsen är att det är generalisterna som har bäst förutsättningar.

Genom att vidga vyerna blir perspektiven och kunskaperna bredare och vidare vilket leder till en större kunskapsbank istället för ett tunnelseende. Denna rika blandning av erfarenheter menar Epstein är en säkrare väg till framgång än specialiseringen. 

Jag tycker att boken är bra med alla sina exempel även om en del av dem är bra mer intressanta än andra. Jag tror dessutom att boken inte hade förlorat på att kortas ner. Budskapet blir tydligt nog ändå. 

Givetvis lockar boken till många paralleller till livet. Både mitt egna och alla de omkring mig såsom mina barn, elever och fotbollsadepter. Jag har till exempel alltid hävdat att det är en vinst för mina fotbollsspelare att spela på olika positioner. Jag är övertygad om att de får en bättre förståelse och en bättre speluppfattning då. Samtidigt syns det tydligt på den hur den allmänna utomhusleken lyser med sin frånvaro när de har tydliga bekymmer med att träffa kompisens fot med ett inkast. Jag ser det om och om igen på mina elever också. Förr var man bra på bollsporter eftersom man lekte med boll i alla möjliga olika former om det var boll man tyckte om. Idag är det vanligare att en fotbollsspelare är direkt dålig på exempelvis basket eftersom bolleken är borta och den enda aktiviteten som utförs är den organiserade träningen. 

Bra bok men som inte måste läsas från pärm till pärm.

Möjligheter av Aron Andersson

Aron Andersson delar med sig av sitt liv, sina utmaningar och äventyr. Hur han i unga år fick cancer och hur han har levt och tänkt efter det både för att leva och för att klara av de äventyr och utmaningar han har utsatt sig för. Han sammanfattar sina tankar till framgång i sju steg:

1. Hitta det du älskar.

2. Sätt mål.

3. Sluta aldrig kämpa.

4. Bygg ditt team.

5. Glädjen finns i resan.

6. Du bestämmer vad som är möjligt för dig.

7. Ge vidare/tacksamhet. 

Jag tycker väldigt mycket om den här typen av böcker. Mycket visdom som motiverar mig och som jag hittar en hel del igenkänning i. De tips Aron ger är inga nyheter för mig men väldigt goda påminnelser och i och med att jag precis har genomfört ett eget äventyr kan jag ju faktiskt via mina egna erfarenheter bekräfta alla stegen han går igenom. Och det är både roligt och stimulerande. Det här är inte bara rimlig teori från någon annan, jag kan själv via mina erfarenheter relatera till det och nicka med. Jag läser mycket om kost och hälsa och jag praktiserar mycket. Jag provar och utvärderar och verklig kunskap är just när teori och praktik smälter samman och bildar en sanning. Fler borde prova!

Jägarinnan av Kate Quinn

Tre nazistjägare är en kvinnlig nazist på spåret. Jägarinnan är ökänd över sin kallblodighet men har efter krigsslutet lyckats smita undan rättvisa. 

Boston. Faderns nya kvinna verkar ha en och annan hemlighet och när Jordan dessutom upptäcker en medalj med hakkors drar hon öronen åt sig. Vem är den här kvinnan egentligen?

Boken följer tre olika karaktärer och dessutom under lite olika tidsperioder, direkt efter kriget och några år efteråt. Berättelsen snickras skickligt ihop och är hela tiden väldigt intressant och spännande. Dels genom att man får följa Jägarinnan från styvdotterns perspektiv, dels från nazistjägarnas håll men också fokuset på Nina, den ryska bombpiloten som under kriget lyckades undkomma Jägarinnan.

Kate Quinn är en ny bekantskap för mig och det känns givet att kolla upp fler av hennes böcker. Är ju svag för historiska romaner och den här var riktigt bra.