Den personliga utvecklingen är en given process. Allt vi är med om bildar ett nytt jag. Jag är inte samma person idag som för 20 år sedan och jag kommer absolut att vara en annan om 40 år. Men hur vill jag idag att den personen ska se ut?
Svaret på den frågan får hjälp av alla fantastiska människor runt omkring. Det finns så många att lära sig av och se upp till.
Jag hoppas att även jag i sinne och hjärta förbehållslöst kommer att vilja ställa upp och hjälpa mina barn och barnbarn.
Att jag utan tanke på ersättning kommer att vilja engagera mig i föreningslivet.
Att jag alltid kommer att vilja veta mer.
Att jag kommer att se ungdomen som en frisk fläkt och inte dras ner i ålderdomlig grinighet.
Att jag med klar blick och senig kropp kommer att lufsa runt i skog och närområde. Bli den där kufen som barn pratar med sina föräldrar om. "Mamma, där är den där springande gubben igen". Eller. "Hur gammal är han egentligen"?
Att min mentala utveckling har kommit så långt att stress och irritation enbart kommer att vara blott ett minne.
Att jag samtidigt som jag njuter av det som har varit fortsätter att se framåt.
Jag är aldrig färdig. Jag formas - hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar