Är det för tätt inpå vakna är det motigt men kan man ta sig ut på morgonen finns ingen bättre start på dagen. Det behöver inte vara långt och det behöver inte vara hårt. Men att få svettas ur och syresätta både kropp och huvud är utan konkurrens en lysande start på dagen. Jag gör det förhållandevis ofta men inte jämt. Mer och mer börjar jag fundera på att verkligen få in det som en rutin. Inte för att få in ett träningspass utan för att ge mig själv bästa möjlighet till en bra dag.
Jag vet inte hur många gånger ett tungt huvud eller en tung kropp har fått vakna på det här sättet och lika övertygad om dess positiva effekter lika tydligt är det motsatta. När det tunga huvudet får fortsätta sin golgatafärd dagen igenom och kommer ur den först efter att huvudet har syresatts ordentligt. För det måste vara utomhusflås. Det duger inte med exempelvis ett styrkepass inomhus.
En annan positiv effekt är att skjortvalet blir enklare. Det blir inte så viktigt att välja en svettvänlig färg. Jag vet inte om min kropp är unik vad gäller detta men det är en betydlig skillnad på dagens fortsatta svettningar beroende på om det där morgonpasset blir av eller inte.
Dessa mornar är det inte ovanligt att jag stöter på elever på väg till skolan, i princip alla med gamnacke. Jag är djupt irriterad på människor som under transport måste blicka ner i skärmen. Om det sedan är i bilen, på cykeln eller till fots spelar ingen roll. Vad håller vi på med? Och nu har missbruket gått så långt så att vi till och med motiverar beteendet. "Pokemon Go är minsann jättebra eftersom det får ut barnen". Så istället för att stävja missbruket av skärmar förstärker vi det med usla och skeva argument. För det är ju onekligen så att det går att motivera och argumentera för precis vad som helst. Även om det till en viss del kan låta vettigt behöver det rimligtvis inte vara det. Det beror mycket på vad utgångsläget är. Är det så att man annars inte får ut sina barn annars borde man ge sig själv örfil efter örfil till man har vaknat.
Vad är det vi skapar här egentligen? Hur kommer vår mentala framtid se ut när vårt medvetande aldrig längre är här och nu. Jag är till exempel övertygad om att vår natur har direkt läkande effekter. Vad händer om vi inte längre upplever den? Jag tänker delvis på Skatås i helgen. Jag såg en hel del barn. Alla med gamnacke.
Att få ut barnen..... Då måste det vara ok att de börjar röka? Då kommer de ju ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar