Fin är polis och tvingad hem till sin barndomsö där ett mord har skett som ser ut att vara väldigt likt ett annat fall han har jobbat med. Återkomsten är allt annat än trevlig eftersom han en gång mer eller mindre flydde från ön.
Boken är inte riktigt vad den förefaller vara. Det är i ärlighetens namn inte mycket till deckare. Fyra femtedelar handlar mer om Fins historia och mötet med det mörka "här och nu". Det är bra och intressant men inte spännande utifrån mordet som har ägt rum. Mandomsprovet ut till den karga ön där man fångar delikatesser till fåglar är speciell och unik vilket alltid är roligt.
Och apropå unikt så smäller det till rejält mot slutet både vad gäller lösningen på mordgåtan men kanske framförallt i den väldigt oväntade avslutningen. Den såg jag inte komma....
Som helhet tycker jag boken är väldigt bra just för att den är lite unik i handling och den oväntade avslutningen. Men förväntar man sig spänning utifrån ett mordperspektiv och inte kan uppskatta vad som kan hända i mötet mellan människor i vardagen tror jag att det finns risk för besvikelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar