Koryféerna är en konspirationsroman som i grund och botten handlar om mordet på Olof Palme. Alla namn är dock ändrade, Olof Palme heter tex Carls Stjärne.
Roger Lilja får i uppdrag att 30 år efter mordet skriva en artikel om dådet. Han kommer i kontakt med en person som säger sig veta hur det gick till och den "verklighet" som presenteras för Lilja blir svår för honom att ta in.
Jag minns Olof Palme och framförallt minns jag morgonen jag slog på TV-n och istället för Gomorron Sverige (tror jag det var) fick syn på blodiga bilder i rutan. Blev djupt besviken över att det jag ville titta på inte visades. Eftersom jag bara var 7 år följde jag givetvis inte turerna kring polisundersökningen även om bilden på Krister Pettersson inte gick att undvika.
Med det sagt tror jag att jag hade fått ut mer av den här boken ifall jag varit mer insatt. Jag tycker att den är riktigt bra och Lena Andersson skriver på ett väldigt trevligt och underfundigt sätt där det stundtals verkligen inte går att läsa för fort. Den teori som framställs känns verkligen inte omöjlig och det är alltid lockande att ta in olika tankar om hur något stort har gått till oavsett rimligheten i dem. Månlandningen, mordet på Kennedy och så givetvis Palmemordet.
Mycket bra bok som jag tror ger en extra behållning om man var engagerad i turerna när de ägde rum.
Koryféerna är grekiskt (givetvis) och betyder för något i stil med ledare, den som står i spetsen. En sorts körledare vid festliga tillfällen såsom i en teater.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar