!


I listan till höger, med läsvärda böcker, visas med ett utroppstecken vilka böcker som är mina favoriter.


torsdag 7 februari 2013

Viskleken av Arne Dahl

Först måste jag inleda med en hyllning av Arne Dahl. Jag har tittat igenom det jag har skrivit och till min förvåning insett att jag inte har kommenterat någon av Arne Dahls böcker. Det förvånar mig men det måste helt enkelt vara så att jag läste dem innan jag började skriva här. Hursomhelst är Dahl en fantastisk författare. Böckerna om A-gruppen är i mina ögon unika. Dels finns det en spänning, en bladvändare men framförallt skriver han så underbart underfundigt och roande. Leker med ord och skapar en väldigt trivsam läsning samt håller flera trådar i rörelse utan att läsaren riktigt vet hur de ska tvinnas ihop. Dessutom spetsar han till det med fantastiskt underhållande och säregna karaktärer.

I Viskleken är A-gruppen till ända vilket innebär att en del av karaktärerna har sållats bort av Dahl. Jorge Chavez är kvar liksom Paul Hjelm, Kerstin Holm, Arto Söderstedt, Sara Svenhagen och till en minimal del Jon Anderssson. Men varför, varför var du tvungen att ta bort Viggo Norlander och Gunnar Nyberg, Dahl? Två karaktärer som var så unika och underhållande att de fanns med i mitt bakhuvud boken igenom som ett litet hopp om ett återseende. Jag förstår visserligen att en förnyelse krävdes men ändå gjorde det lite ont.

Några av ovan nämnda karaktärer har förflyttats till Europol där de ska jobba som ett europeiskt FBI. Till sin hjälp har de poliser från andra europeiska länder. Det blir många nya karaktärer att hålla ordning på och får jag erkänna lite jobbigt. Men efter att ha kommit in i boken känns det hanterbart. Den nya sk "Opcopgruppen" ska arbeta med gränsöverskridande brottslighet och de får snart några mord att sätta tänderna i.

Början av boken är väldigt lugn och metodisk. Det händer inte så mycket och Arne Dahl gör sin vana trogen att hålla flera parallella historier levande utan att jag som läsare riktigt förstår deras anknytning. Det känns länge som om boken går på tomgång och en lite del av mig börjar tvivla. Men när han så småningom börjar knyta ihop alla lösa trådar är det ren och skär njutning. Precis som jag hade hoppats.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar