"Gyllene sonen" är fortsättningen på "Rött uppror" och är på samma sätt en bok med fart och fläkt. Darrow försöker skapa ett inbördeskrig mellan de Gyllene för att på så sätt så småningom störta systemet. Jag tycker om grundhandlingen i boken och upplägget men....
Tänk dig att du avnjuter en stilla trerätters middag på en fin restaurang, eller ännu bättre med goda vänner. I lugn och ro avnjuts middagen och du får tid att både uppskatta maten och sällskapet. Den här boken är istället som en sjurätters på en snabbmatsrestaurang. Kasten är så snabba och tvära att jag inte hinner med att eventuellt njuta och reflektera över det som precis har hänt innan nästa situation inträffar. Som om författaren har dåligt självförtroende i grundhandlingen att det hela tiden måste puttas in något nytt för att hålla boken vid liv.
Detta passar inte riktigt mig. Den är inte dålig men inte heller tillräckligt bra att fortsätta med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar