Från Pinky till Yxa av Rune Larsson

I den här boken berättar Rune om sin tid som FN-soldat och jag tycker att det är mycket intressant att läsa om både det vardagliga livet som soldat men även om all löpning och alla möten med människor. Det blir på något sätt ytterligare ett steg i att förstå Rune.

Jag tycker som jag nämnde i förra inlägget att han är en fascinerande person och att få läsa om hur han resonerar och även gör med i första hand sin löpning är mycket intressant såsom vid sjukdomar och eventuella begynnande skador. Om tiden han lägger på löpningen och om det inrutade livet - som jag tycker låter lockande. Jobba - spring och vila.

Lite fundersam blir jag över vad de andra soldaterna egentligen gjorde när de var lediga och Rune var ute och sprang.

Måste jag fråga om nästa gång vi träffas.

Oceanroddarens dagbok av Rune Larsson

 Jag är furstligt priviligerad. 

I våras fick min bror och jag möjlighet att prata ned Rune Larsson i samband med vår poddinspelning med honom I huvudet på Rune Larsson.

Det blev totalt flera timmars samtal och då nämnde han att han precis var klar eller om han i princip var klar med den här boken. Han förklarade också att han av olika skäl bara skulle trycka upp den i ett fåtal exemplar och den inte skulle bli publik (bibliotek och försäljning). 

Jag frågade givetvis om jag kunde få låna ett exemplar när boken var färdigtryckt och för några veckor sedan var jag hemma hos Rune för en fika och för att låna boken. Vi pratade i omkring två timmar och jag kände att jag hade kunnat sitta och lyssna på Rune i all oändlighet. Han har varit med om så mycket och har så mycket att förmedla både vad gäller de fysiska äventyren men naturligtvis även om de mentala resorna som dessa äventyr inneburit. 

Jag är numera stolt ägare av den här boken eftersom jag fick den till skänks och läsningen var oerhört intressant, fascinerande och motiverande. 

Rune hoppade på projektet utan att ha en aning om vem resekamraten Niclas var. Han anade att ett och annat inte var klockrent innan starten men valde ändå att fortsätta eftersom en livslång dröm hade möjlighet att förverkligas. Problemen ombord var många både vad gällde det praktiska och det sociala och det är talande hur Rune är medveten om alla problem men också extremt lösningsorienterad för att ro projektet i hamn. En sann ultralöpare utifrån ett mentalt perspektiv. Föga förvånande...:)

Slutet av boken - när Rune reflekterar över rodden är mycket, mycket bra.

Det går ju inte gärna att rekommendera en bok som inte kommer att finnas därute men jag gör naturligtvis det ändå. Jag upplever själv att det har hänt så mycket med mig själv utifrån ett mentalt perspektiv med tanke på all löpning och framförallt alla ultradistanser men jag är verkligen en lightversion i förhållande till Rune och känner verkligen att det finns mer att utforska. Både genom att springa mer själv, läsa mer om andra (exempelvis de andra tre böckerna jag fick låna av Rune, om hans löpning tvärs över USA, hans FN-tjänst och hans löpning från Portugal till Sverige) och prata med honom igen. Något jag kommer att få anledning att göra när jag ska lämna tillbaka böckerna jag fått låna.

Då blir det bland annat en del följdfrågor jag har om rodden. Ser jag verkligen fram emot!

Häxorna av Elisabeth Östnäs

På sätt och viss tycker jag att titeln på boken är lite missvisande. Visst handlar boken och läkekunniga kvinnor men något större fokus på häxeriet är det inte förrän i slutet. Istället skulle jag vilja säga att boken mer handlar om svenskt eller kanske skånskt 1700-tal. Det hårda levernet i en liten by, religionens makt, okunskapens hemskheter och människans behov av att skylla på någonting. Samt givetvis om relationer och hierarkier.

Jag tycker inte boken är dålig men visst hade jag hoppats på mer. Ett plus är språket som rakt igenom har en äldre karaktär vilket känns genuint och äkta. 

Jag ångrar inte att jag har läst den men inte heller en bok jag kommer rekommendera.